Kursledare: Camilla Nothaft, strategisk kommunikation, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Åk 1-6
Plats: Vattenhallen
Max antal deltagare: 10

Många lärare upplever att det blir svårare och svårare att prata om känsliga ämnen i klassrummet, som exempelvis rör abort, klimat och sexuell läggning. Skillnaden är särskilt stor mellan pojkar och flickor.

I kursen om perspektivlära får ni möta Camilla, forskare inom strategisk kommunikation. Vi diskuterar, vrider och vänder på perspektiv och hur vi kan hjälpa eleverna att bättre förstå att andra personer kan se samma sak som du, men på ett helt annat sätt. Vad passar att prata om för olika åldrar? Vi labbar tillsammans genom att konkret ta på oss olika glasögon vilka representerar olika perspektiv. Sedan tittar vi på bilder med de olika glasögonen. Det blir en övning i att lära sig att andra personer kan se samma sak som du på ett helt annat sätt. Vi kommer även dyka ner i lite teori inom området. 

Vi hoppas att ge ny inspiration att prata om svåra frågor i klassrummet på ett nytt och kreativt sätt.

Kursledare: Sofia Winge och Joanna Lewis, Uppåkra och ESS
Målgrupp: Lärare Åk 4-6 (passar även Åk 1-3)
Plats: Vattenhallen
Max antal deltagare: 20

Framtidens teknologi kan användas för att lära oss om vår historia. ESS och Uppåkrastiftelsen har samarbetat i ett hisnande arkeologiskt detektivarbete (Tandmysteriet*) som tar oss från Uppåkras mörka mylla vidare in i framtidens forskningsanläggningar. Tandmysteriet är ett pedagogiskt forskningsprojekt med syfte att fånga barn och ungas intresse för universitetsstudier genom att låta dem vara delaktiga i analyserna av deras egna arkeologiska fynd.

Under kursen berättar vi mer om arkeologi och om forskningen som bedrivs på ESS, utifrån analyser med neutronstrålning som gjorts på elevernas tandfynd. Vi kommer att genomföra övningar som på ett pedagogiskt sätt förklarar komplicerad teknik, och känna och lukta på historien, prata om hur vi genom olika sinnen och kreativa lösningar kan fängsla eleverna, och ta del av Uppåkrastiftelsens filmmaterial om tandmysteriet som har tagits fram för att användas i klassrummet.

___

ESS (European Spallation Source) är en stor europeisk vetenskapsanläggning som byggs i Lund. När den är i drift kommer den att göra det möjligt för forskare från hela världen att detaljstudera material på ett sätt som aldrig tidigare gjorts.

Uppåkras åkermark mellan Lund och Malmö döljer en av Norra Europas största och fyndrikaste bosättningar under järnåldern. Uppåkrastiftelsen tar emot tusentals elever varje år på fornlämningen Uppåkra, som gör nya arkeologiska upptäckter i det pedagogiska programmet Arkeologiskolan.

Kursledare: Jens Uhlig, Kemisk fysik, Lunds Universitet 
Målgrupp: Lärare Åk 7-9, Gy
Plats: Kemicentrum
Max antal deltagare: 20 

Beräkna och visualisera komplexa problem utan krångel med ett programmeringsspråk. Ofta vill vi som lärare visa hur t.ex. en ballistisk kurva, en kemisk reaktion eller andra komplexa system fungerar under olika antaganden – men begränsas av våra och elevernas programmeringskunskaper. 

I denna kurs kommer vi att gå igenom och diskutera hur man med Excel kan lösa och visualisera komplexa problem så som hastighetslagen, kemiska kedje-reaktioner, oscillerande reaktioner, ballistiska kurvor med luftmotstånd, eller simulera hur en fågelsvärm rör sig. Vi kommer också att titta på hur vi skriver enkla program i Excel som kan användas för att anpassa variabler i en ekvation för att beskriva observationsdata. 

Vi kommer att gå igenom hur man kan använda Excel i laborationer om komplexa processer så som strålbehandling av cancer, eller följa ljusinducerade processer i artificiell solsyntes, och kommer under kursen träna på att förbereda excel-filer för liknande projekt. 

Från kursen kommer ni att få med er material för labbar som ni kan använda direkt i undervisningen.

Kursledare: Anna Arnadottir, Astronom och föreståndare för planetariet vid LU
Målgrupp: Lärare Åk 7-9, Gy 
Plats: Vattenhallen
Max antal deltagare: 15 

Rymdens oändlighet fascinerar många av oss och det finns hundratals observatorier, både markbaserade och rymdbaserade, som ständigt står och samlar in ny kunskap om vårt universum. Mängden insamlad data ökar i snabbare takt än vi kan analysera den, vilket kräver nya arbetssätt och analystekniker, så som maskininlärning och artificiell intelligens. De astronomiska arkiven är i många fall öppna och där finns det en hel del data som ingen forskare någonsin har hunnit tittat på, som i sin tur utgör en möjlighet för nyfikna ungdomar och deras lärare!

Vi börjar dagen med att samlas i Planetariet, och bekanta oss med Europeiska Sydobservatoriets teleskopanläggningar och planerade projekt. Även andra moderna markbaserade och rymdbaserade teleskopanläggningar kommer diskuteras samt hur man både kommer åt och tyder resultat från dessa. Vi avslutar förmiddagen genom att ge några exempel på hur man skulle kunna använda modern astronomisk data i klassrummet.

Kursledare: Christina Isaxon, Ergonomi och Aerosolteknik, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Åk 7-9, Gymnasiet
Plats: IKDC
Max antal deltagare: 10

Luftburna partiklar finns överallt i vår luft – inne och ute. Partiklar genereras naturligt av vinden, när vågor bryts, i vulkanutbrott och i kemiska reaktioner av biogena gaser i atmosfären. Men de genereras också i hög grad av oss människor genom exempelvis förbränning, industriprocesser, sophantering och jordbruk, och dålig luftkvalité i våra städer är direkt kopplad till miljontals dödsfall. Världshälsoorganisationen uppskattar att luftföroreningar dödar fler än alla andra typer av föroreningar tillsammans. Ett annat aktuellt exempel på hur luftburna partiklar påverkar vår hälsa är luftburen smitta. 

Kursen omfattar en introducerande föreläsning om partiklarna i luften som omger oss – vad partiklarna i vår luft är, vart de kommer ifrån och hur de påverkar människor och miljö. Därefter kommer vi tillsammans genomföra ett par laborationer som demonstrerar partiklarnas källor, storlek och koncentration, samt hur partiklarna påverkar människors hälsa och atmosfären.

I korthet vad vi kommer titta på:

• Allmän introduktion om aerosolpartiklar i luften omkring oss.
• Biologiska partiklar och smittspridning.
• Källor till partiklar - från skogsbränder till avgasrör.
• Hur mycket partiklar fastnar i våra lungor?
• Hur påverkar de vår hälsa?

Kursledare: Anders J. Johansson, EIT, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Gymnasiet
Plats: EIT
Max antal deltagare: 15

Mer information kommer! 

Kursledare: Johan Gren och Rolf Niemann, Vattenhallen Science Center
Målgrupp: Lärare Åk 1-6
Plats: Vattenhallen
Max antal deltagare: 20

Temat omfattar en föreläsning om jorden och klimatet ur ett historiskt perspektiv och vi kommer att använda oss av Vattenhallens utställning om "Jorden och klimatet genom tiderna". Utöver det kommer vi att se på några enkla klimatlaborationer, miljödataprogrammering och en laboration om vindkraft.

Kursledare: Johan Zetterberg, Fysiska institutionen, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Åk 1-6
Plats: Fysicum, Lunds Universitet
Max antal deltagare: 10

Varför trycker det i öronen när man dyker? Hur kan taket blåsa av ett hus när det blåser? Vad har båda dessa saker att göra med ljud, musik och instrument? Kom och delta i en workshop där vi tillsammans experimenterar med tryck och ljud och diskuterar hur detta hänger ihop med olika vardagsfenomen. Experiment och material som kan användas direkt i klassrummet utlovas. 

Kursledare: Per Svenningsson och Alexandra Nikoleris, Miljö- och Energisystem, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Åk 7-9, Gymnasiet
Plats: Vattenhallen
Max antal deltagare: 15

Redan idag produceras mycket av Sveriges el och värme med liten klimatpåverkan. Men för att vi ska nå våra klimatmål och begränsa den globala uppvärmningen måste hela energisystemet vara klimatneutralt. Och det räcker inte med att betrakta Sverige, eftersom vår import har en stor fossil ”ryggsäck”. I denna kurs går vi igenom hur Sveriges energisystem ser ut idag, vilka möjligheter det finns och diskuterar vägar framåt. Exempel på aspekter som vi kommer att beröra under temat är: 

• Dagens energisystem - vad energi används till, hur mycket, och med vilka energislag? 
• Idag använder vi energi ineffektivt, t ex i byggnader. Ska vi lära oss att släcka ljuset efter oss och duscha mer sällan eller kortare (beteende) eller ska vi skaffa tekniska system som hjälper till? Eller en kombination?
• Alla dina prylar - hur mycket (och vilken) energi har använts för att tillverka och transportera dem? 
• Storleksordningar och konflikter i markanvändning, hur mycket vind och sol får vi plats med och var? 

Ni kommer att få en föreläsning, och vi kommer även att jobba i grupp med enkla exempel, som ska kunna ge idéer till er undervisning.

Kursledare: Jens Uhlig, Kemisk fysik, Lunds Universitet
Målgrupp: Lärare Åk 7-9, Gymnasiet
Plats: Kemicentrum
Max antal deltagare: 20
Language: English or Swedish

We discuss how light, colours and energy are connected and how we can use this connection to build a solar cell. We introduce a number of small experiments based on everyday materials (e.g. ikea salad bowls, or overhead slides printed on laser printers) that can be used to illustrate these concepts to your students. We will show a photo-spectrometer system that, despite its simplicity, teaches a scalable variety of concepts – starting at simple problem-based learning- teaching the components of how a spectrometer works, and over to an absorptions spectrometer that with a few tricks can produce high quality spectra to a unique home build emission spectrometer. 

Jens Uhlig also offer to come to your school with our spectrometer kits to introduce and discuss colors, spectroscopy and solar energy.

Kursledare: Crister Ceberg, Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet
Målgrupp: Lärare Gymnasiet
Plats: Lunds Universitetsjukhus
Max antal deltagare: 12

Medicinsk strålningsfysik handlar om strålningens växelverkan och biologiska effekter, och ger den tvärvetenskapliga grunden för att optimera användningen av strålning inom hälso- och sjukvård för diagnostik och behandling av olika sjukdomar. Vi utbildar legitimerade sjukhusfysiker, som är experter på strålningstillämpningar och strålskydd, och som arbetar nära tillsammans med annan vårdpersonal bland annat inom strålskydd, strålbehandling, röntgen, MR-avbildning, samt nukleärmedicin. 

Under detta fortbildningstema kommer vi att ägna oss åt ett exempel på strålbehandling, där joniserande strålning används för att behandla en cancersjuk patient. Dels omfattar kursen en föreläsning, där vi beskriver de fysikaliska och strålningsbiologiska grunderna för strålbehandling, såväl som de avancerade tekniker och dynamiska behandlingsmetoder som används i kliniken. Efter det demonstrerar vi en stråldosberäkning för ett förenklat men realistiskt patientfall. Vi beskriver hur strålbehandling kan optimeras till en individuell patient, som kan varieras med avseende på olika anatomiska parametrar. 

Materialet som vi går igenom är tänkt att kunna användas i er undervisning.