Vattenhallen Science Center

I den här filmen får du en överblick av de snabba och långsamma koldioxidcyklerna på jorden. Med hjälp av satellitbilder på koldioxid i atmosfären – i kombination med vegetation – visas det årliga upptaget av atmosfärisk koldioxid från landväxter.

De växter som växer nu, som exempelvis bananer, är del av en ”ung” och snabb kolcykel. När man äter en banan och andas ut koldioxid påverkar man alltså inte den långsiktiga koldioxidnivån i atmosfären. Fossila bränslen som stenkol och olja har däremot legat bundet i marken i miljontals år och är en del av en mycket långsammare cykel. När vi gräver upp och förbränner så gammalt kol så ökar vi därför den långsiktiga koldioxidnivån i atmosfären.

En av restprodukterna som uppstår när vi använder fossila bränslen är sotpartiklar. Med hjälp av satelliter kan man se var den största mängden sot finns i atmosfären. Ljuset från alla städer ger en uppskattning av hur mycket sot och i slutänden hur mycket fossila bränslen som används på olika delar av jorden. 

Jorden har genomgått många förändringar och fortsätter att förändras än idag. Med hjälp av tidigare klimatdata, observationer och datormodeller har forskare vid Zürich universitet i Schweiz tagit fram den här simuleringen av jordens yta.

Simuleringen sträcker sig från 21 000 år sedan till 8 000 år in i framtiden. Simuleringen visar förändringar i istäcket, havsnivån och vegetationen alltsedan den senaste istiden. För ungefär 21 000 år sedan var den senaste istiden på sitt maximum och filmen visar hur stora delar av Europa och Nordamerika då var täckt av ett istäcke. Därefter började isen dra sig tillbaka och den globala havsnivån började stiga på grund av den smältande isen.

Filmen innehåller också information om koldioxidkoncentrationer, medeltemperaturer och befolkningsmängder. De gula linjerna på kartan visar dagens nivåer. 

Denna simulering visar koldioxidnivåerna i Jordens atmosfär. En superdator har använts för att samla in koldioxidmätningar från hela världen och sammanställa dem i denna film. Modellen visar hur koldioxid förflyttas i atmosfären och hur nivåerna varierar under året.

I modellen matar man in verkliga mätvärden för utsläpp och atmosfärsförhållanden, som sedan ställs in att simulera hur gaserna rör sig i jordens atmosfär. Här har man baserat filmen på ett år – från 1 januari - 31 december 2016.

Färgerna representerar olika koldioxidkoncentrationer, från 375 (mörkblå) till 395 (ljust lila) ppm (miljondelar). Den röda färgen representerar cirka 385 ppm. De vita plymerna visar utsläpp av den giftiga gasen kolmonoxid.

Denna film baseras på data om livet vid hydrotermiska ventiler i djuphaven.

Tittarna upplever virtuella dyk under det solbelysta havet till mörkret vid de djuphavsventiler, där varmt vatten kommer upp ur havsbottnen och ger näring till det säregna djurlivet via kemosyntes.

Kemosyntes är den process genom vilken koldioxid omvandlas till organiska molekyler med hjälp av kemisk energi (till skillnad från fotosyntesen, där istället ljusenergi används). Kemosyntes används mest av mikrober som lever på platser utan solljus, exempelvis på djuphavens bottnar. (NE Nationalencyklopedin AB)

Djuphavsventiler i olika delar av världshaven har gett upphov till olika djurarter. Filmen rör sig geografiskt över jordens plattgränser för att visa var djuphavsventiler har upptäckts. Forskningsdata kombineras med bilder från djuphaven, tagna av djupdykningsfordon. 

Denna film visar data från kommersiella flygningar från cirka 9000 civila flygplatser över hela världen. I filmen kan man följa hur flygmönstren förändras när vi går från dag till natt. Flygtrafiken ökar märkbart under dagen och sjunker framåt natten. Varje gult streck i filmen motsvarar ett plan. 

Richterskalan 

Richterskalan skapades för att bedöma jordbävningens styrka och storlek. Det är en logaritmskala för markrörelse, 100 km från epicentret. Varje ökning med 1 magnitud betyder 10 gånger större markrörelse, vilket motsvarar ca 32 gånger mer energi.

Simuleringen 
Denna simulering i realtid visar jordbävningarna som inträffar dagligen runt om i världen, större än 2,5 på Richters skala. Cirkelns storlek är proportionell mot jordbävningens storlek, med större värden på Richterskalan, representerade av större cirklar. Färgningen av cirklarna är baserad på jordbävningens djup under ytan (se bilden nedan). När en jordbävning inträffar försvinner den representerande cirkeln under en sju dagarsperiod. 

• Cirklar indikerar jordbävning; storlek indikerar magnitud (storlek), färg indikerar djup.
• Värt att tänka på är att majoriteten av jordbävningar sker längs plattgränserna.

Denna karta är en kombinationsbild av nattljusen runt jorden (från 2012), tillsammans med data som visar människans globala transportmönster på land, i luften och till sjöss. Satellitbilden i botten visar allt ljus som syns från rymden, och man kan tydligt se i vilka områden människor bor, arbetar och på andra sätt använder energi.

De röda linjerna visar de 87 000 flygturer som dagligen förbinder världens städer och kulturer med varandra. De blå strecken visar rutterna för 3500 kommersiella fartyg under ett år. Detta är dock bara är 10% av den totala sjöfartstrafiken som till största delen utgörs av fraktskepp och militära fartyg. Gröna linjer representerar världens vägar, vilka trafikeras av över 1 miljard motorfordon. Dessa färger visar hur tätt sammanflätad världen är, men belyser också hur mycket energi och resurser vi använder för att förflytta människor och varor runt om i världen.

Observera att nattljusen vi ser inte bara kommer från elektricitet; man kan till exempel se både naturliga och industriella bränder, såväl som gasförbränning vid  oljeraffinaderier och naturgasanläggningar. Områden med den här typen av ljusfenomen syns framför allt i Australien, Västafrika och i Sibirien. 

Nederbörd (regn och snö) runt om i världen är källan till det färskvatten som allt liv är beroende av.

Den största mängden nederbörd faller i ett stråk nära ekvatorn. Detta område kallas den ”intertropiska konvergenszonen”. Strax utanför detta område, i synnerhet på norra halvklotet, kan man på sommaren se snäva virvlar med tropiska stormar (orkaner och tyfoner).

På mellanhöga latituder kan man se virvlande lågtryckssystem och band av nederbördsfronter. Notera att vädersystemen cirkulerar åt olika håll på norra och södra halvklotet! Lokala variationer från år till år eller ännu kortare tidsintervall kan ha mycket stor påverkan på de lokala förhållandena och medför torka eller översvämningar.

Data i denna film kommer från NASA och uppdateras hela tiden, cirka sex timmar efter att det uppmätts.