iGlobe

iGlobe är en interaktiv jordglob, där vi kan visa vetenskapliga data och filmer om jorden. Följ med på en resa från då till nu – om havet, klimatet och mycket mer!

Vår iGlobe är laddad med flera filmer och simuleringar, med allt från världens koldioxidnivåer och Jordens befolkningstillväxt till istidens utbredning och kontinentalplattornas rörelser. Filmerna har en berättarröst på svenska och engelska, och du kan rotera jordgloben med hjälp en pekskärm. Just nu innehåller vår iGlobe följande filmer: 

  • Klimatförändringar - Snabbt och långsamt kol 
  • Det blå klotet: Havsnivåer och inlandsis sedan senaste istiden 
  • Koldioxidkoncentration
  • Djuphavsventiler - liv utan solljus 
  • Flygtrafik runt om i världen

samt filmerna: Jordbävningar - i realtid | Biosfären: Klorofyll i hav och landvegetation | Mänskliga transporter | Nederbörd i realtid 

Fler filmer läggs till efterhand – tipsa gärna Vattenhallen om det finns något du skulle vilja se!
 


Det finns ett antal förprogrammerade filmer, med en berättarröst på svenska och engelska. iGloben roteras med hjälp av pekskärmen. Bakgrundsinformation till filmerna hittar du på tv-skärmen intill, dessa kan vara bra att läsa igenom innan en visning.

Några av filmerna som finns tillgängliga handlar om: 

Klimatförändringar - Snabbt och långsamt kol - en film som visar på de olika kolkretsloppen, där biologiska processer har en mycket snabb cykel, medan annat kol är bundet i geologiska processer som är mycket långsammare. När vi snabbt använder det långsamma kolet (fossila bränslen) så rubbar vi balansen och ökar koldioxidhalterna i atmosfären.

Det blå klotet: Havsnivåer och inlandsis sedan senaste istiden - filmen visar hur istäcket har förändrats sedan senaste istidsmaximum för ca 20000 år sedan. Det kan vara spännande att titta på förändringarna över både Europa och Nordamerika. Detta är baserat på riktiga forskningsdata.
När klockan når nutid växlar det till en datamodell (också baserad på ny forskning) som gör en uppskattning av hur istäckena och havsnivåerna kommer förändras fram till 8000 år in i framtiden. Forskarna tror att stora delar av Danmark och Sverige kommer att ligga under vatten, om drygt 5000 år,  och den sista isen på Grönland smälter undan fort. Detta sker även om vi begränsar utsläppen av koldioxid.

Koldioxidkoncentration ger en överblick över hur växtlighet tar upp koldioxid, samtidigt som industriella regioner har stora utsläpp. Man ser också hur de globala vindsystemen sprider gaserna under årets lopp.

Djuphavsventiler - liv utan solljus visar filmer från forskarexpeditioner till havsbottnar, flera tusen meter ner i haven. Där finns inget solljus, så livet kan inte ta sin energi från fotosyntesen som det gör vid havsytan och på land. På vissa ställen finns dock ”ventiler” som sprutar ut mineralhaltigt vatten från jordens inre, och vissa djur har specialiserat sig för att ta upp näring direkt ur detta, som kemisk energi (”kemosyntes”). Detta utgör grunden i annorlunda näringskedjor som möjliggör liv även i det totala mörkret.

Flygtrafik runt om i världen visar var i världen det sker kommersiell flygtrafik under ett dygn. Varje litet gult streck illustrerar ett flygplan, och man ser tydligt hur det mesta av flygtrafiken är koncentrerad till Nordamerika och Europa.

Utöver dessa filmer finns ett stort bibliotek med filmer och stillbildsprojektioner från amerikanska Science on a Sphere (ny flik, på engelska). Biblioteket når du under fliken ”Bokmärken” på pekskärmen. Filmerna är fria att använda, men är inte förbehandlade för vår utställning. Vill man fördjupa sig kan man gärna bläddra igenom dessa – berätta gärna om ni har önskemål på att anpassa någon film till vår verksamhet! 
 


Klimatförändringar - Snabbt och långsamt kol

I den här filmen får du en överblick av de snabba och långsamma koldioxidcyklerna på jorden. Med hjälp av satellitbilder på koldioxid i atmosfären – i kombination med vegetation – visas det årliga upptaget av atmosfärisk koldioxid från landväxter.

De växter som växer nu, som exempelvis bananer, är del av en ”ung” och snabb kolcykel. När man äter en banan och andas ut koldioxid påverkar man alltså inte den långsiktiga koldioxidnivån i atmosfären. Fossila bränslen som stenkol och olja har däremot legat bundet i marken i miljontals år och är en del av en mycket långsammare cykel. När vi gräver upp och förbränner så gammalt kol så ökar vi därför den långsiktiga koldioxidnivån i atmosfären.

En av restprodukterna som uppstår när vi använder fossila bränslen är sotpartiklar. Med hjälp av satelliter kan man se var den största mängden sot finns i atmosfären. Ljuset från alla städer ger en uppskattning av hur mycket sot och i slutänden hur mycket fossila bränslen som används på olika delar av jorden. 




Det blå klotet: Havsnivå-, is- och vegetationsförändringar sedan istiden

Jorden har genomgått många förändringar och fortsätter att förändras än idag. Med hjälp av tidigare klimatdata, observationer och datormodeller har forskare vid Zürich universitet i Schweiz tagit fram den här simuleringen av jordens yta.

Simuleringen sträcker sig från 21 000 år sedan till 8 000 år in i framtiden. Simuleringen visar förändringar i istäcket, havsnivån och vegetationen alltsedan den senaste istiden. För ungefär 21 000 år sedan var den senaste istiden på sitt maximum och filmen visar hur stora delar av Europa och Nordamerika då var täckt av ett istäcke. Därefter började isen dra sig tillbaka och den globala havsnivån började stiga på grund av den smältande isen.

Filmen innehåller också information om koldioxidkoncentrationer, medeltemperaturer och befolkningsmängder. De gula linjerna på kartan visar dagens nivåer. 




Koldioxidkoncentration

Denna simulering visar koldioxidnivåerna i Jordens atmosfär. En superdator har använts för att samla in koldioxidmätningar från hela världen och sammanställa dem i denna film. Modellen visar hur koldioxid förflyttas i atmosfären och hur nivåerna varierar under året.

I modellen matar man in verkliga mätvärden för utsläpp och atmosfärsförhållanden, som sedan ställs in att simulera hur gaserna rör sig i jordens atmosfär. Här har man baserat filmen på ett år – från 1 januari - 31 december 2016.

Färgerna representerar olika koldioxidkoncentrationer, från 375 (mörkblå) till 395 (ljust lila) ppm (miljondelar). Den röda färgen representerar cirka 385 ppm. De vita plymerna visar utsläpp av den giftiga gasen kolmonoxid.




Djuphavsventiler - liv utan solljus

Denna film baseras på data om livet vid hydrotermiska ventiler i djuphaven.

Tittarna upplever virtuella dyk under det solbelysta havet till mörkret vid de djuphavsventiler, där varmt vatten kommer upp ur havsbottnen och ger näring till det säregna djurlivet via kemosyntes.

Kemosyntes är den process genom vilken koldioxid omvandlas till organiska molekyler med hjälp av kemisk energi (till skillnad från fotosyntesen, där istället ljusenergi används). Kemosyntes används mest av mikrober som lever på platser utan solljus, exempelvis på djuphavens bottnar. (NE Nationalencyklopedin AB)

Djuphavsventiler i olika delar av världshaven har gett upphov till olika djurarter. Filmen rör sig geografiskt över jordens plattgränser för att visa var djuphavsventiler har upptäckts. Forskningsdata kombineras med bilder från djuphaven, tagna av djupdykningsfordon. 




Flygtrafik runt om i världen

Denna film visar data från kommersiella flygningar från cirka 9000 civila flygplatser över hela världen. I filmen kan man följa hur flygmönstren förändras när vi går från dag till natt. Flygtrafiken ökar märkbart under dagen och sjunker framåt natten. Varje gult streck i filmen motsvarar ett plan. 




Jordbävningar i realtid

Jordbävningar förekommer naturligt varje dag. Allt som får seismiska vågor att stråla över hela jorden är en jordbävning. 

En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden. Jordbävningar på cirka 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 inträffar mer sällan. Skalan kan även anta negativa värden, men så svaga jordbävningar är svåra att detektera.

Det finns två huvudtyper av jordbävningar, tektoniska och antropogena (orsakade av människor):

  • Tektoniska jordbävningar förekommer naturligt och orsakas av jordrörelser. Jordens yta består av en mosaik av tektoniska plattor som rör sig i förhållande till varandra. När två plattor glider förbi varandra byggs en spänning upp vid gränslinjen. När spänningen når en kritisk nivå glider gränsen och resultatet är en jordbävning. Spåren av upprepade glidningar kallas fel-linjer.
  • Antropogena jordbävningar kan orsakas av borrning efter fossila bränslen, utvinning av mineraler, enorma explosioner och kollaps av stora byggnader. 
     

Jordbävningar - klicka på bilden för att se en simuleringen. Denna datasimulering uppdateras varje timme:

 

Richterskalan 

Richterskalan skapades för att bedöma jordbävningens styrka och storlek. Det är en logaritmskala för markrörelse, 100 km från epicentret. Varje ökning med 1 magnitud betyder 10 gånger större markrörelse, vilket motsvarar ca 32 gånger mer energi.

Simuleringen 
Denna simulering i realtid visar jordbävningarna som inträffar dagligen runt om i världen, större än 2,5 på Richters skala. Cirkelns storlek är proportionell mot jordbävningens storlek, med större värden på Richterskalan, representerade av större cirklar. Färgningen av cirklarna är baserad på jordbävningens djup under ytan (se bilden nedan). När en jordbävning inträffar försvinner den representerande cirkeln under en sju dagarsperiod. 

  • Cirklar indikerar jordbävning; storlek indikerar magnitud (storlek), färg indikerar djup.
  • Värt att tänka på är att majoriteten av jordbävningar sker längs plattgränserna.

Richterskalan är en skala som används för att ange styrkan hos jordbävningar. Skalan är en logaritmisk skala där varje steg (magnitud) motsvarar en ökning av amplituden på vågrörelsen (skakningen) med 10 gånger. Detta motsvarar cirka 32 gånger mer energi.

En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden. Jordbävningar på cirka 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 inträffar mer sällan. Skalan kan även anta negativa värden, men så svaga jordbävningar är svåra att detektera.

I cirkelns storlek (bilden nedan) är proportionell mot jordbävningens storlek, med större värden på Richteskala representerade av större cirklar. Cirklar visar jordbävning, storlek på cirkeln visar jordbävningens storlek och färgen visar jordbävningens djup.

Majoriteten av jordbävningar sker längs gränserna för jordens tektoniska plattor. De flesta jordbävningar är så små att de knappt märks; medan andra kan vara mycket kraftfulla och orsaka utbredd död och förstörelse och till och med kunna utlösa tsunamier. 
 

De senaste jordbävningarna på jorden: USGS Earthquakes Hazards Program of the U.S. Geological Survey (USGS), (ny flik).




Biosfären: Klorofyll i hav och landvegetation

Biosfären är ett samlingsnamn för de delar av Jorden -både mark, luft och vatten- där det finns levande organismer. Denna film visar hur växtlighetens mängd förändras under årstiderna.

Havens färgnyanser här på filmen beror på koncentrationen av klorofyll (det gröna pigmentet i växter). Grön färg symboliserar att det finns mycket fytoplankton, medan blåare färger indikerar att det finns mindre av det. Det syns ofta röda fläckar vid stora flodmynningar. Här finns massor av liv, eftersom sötvattendrag för med sig näringsämnen och gödningsmedel till de större floderna och ut i haven.

Landområdena är färgsatta för att visa vegetationens utbredning. Gröna områden har riklig vegetation, gula områden har liten vegetation, och bruna områden har ingen vegetation. Svarta fläckar i filmen indikerar platser där data inte kan tas. Detta händer nära polerna på grund av brist på solljus under vintersäsongen. I närheten av kontinenterna, som utanför Afrika, beror det istället på att partiklar i atmosfären, som rök eller damm, blockerar solljuset och gör det omöjligt att mäta. 



Mänskliga transporter

Denna karta är en kombinationsbild av nattljusen runt jorden (från 2012), tillsammans med data som visar människans globala transportmönster på land, i luften och till sjöss. Satellitbilden i botten visar allt ljus som syns från rymden, och man kan tydligt se i vilka områden människor bor, arbetar och på andra sätt använder energi.

De röda linjerna visar de 87 000 flygturer som dagligen förbinder världens städer och kulturer med varandra. De blå strecken visar rutterna för 3500 kommersiella fartyg under ett år. Detta är dock bara är 10% av den totala sjöfartstrafiken som till största delen utgörs av fraktskepp och militära fartyg. Gröna linjer representerar världens vägar, vilka trafikeras av över 1 miljard motorfordon. Dessa färger visar hur tätt sammanflätad världen är, men belyser också hur mycket energi och resurser vi använder för att förflytta människor och varor runt om i världen.

Observera att nattljusen vi ser inte bara kommer från elektricitet; man kan till exempel se både naturliga och industriella bränder, såväl som gasförbränning vid  oljeraffinaderier och naturgasanläggningar. Områden med den här typen av ljusfenomen syns framför allt i Australien, Västafrika och i Sibirien. 




Nederbörd, Realtid

Nederbörd (regn och snö) runt om i världen är källan till det färskvatten som allt liv är beroende av.

Den största mängden nederbörd faller i ett stråk nära ekvatorn. Detta område kallas den ”intertropiska konvergenszonen”. Strax utanför detta område, i synnerhet på norra halvklotet, kan man på sommaren se snäva virvlar med tropiska stormar (orkaner och tyfoner).

På mellanhöga latituder kan man se virvlande lågtryckssystem och band av nederbördsfronter. Notera att vädersystemen cirkulerar åt olika håll på norra och södra halvklotet! Lokala variationer från år till år eller ännu kortare tidsintervall kan ha mycket stor påverkan på de lokala förhållandena och medför torka eller översvämningar.

Data i denna film kommer från NASA och uppdateras hela tiden, cirka sex timmar efter att det uppmätts.