Hoppa till huvudinnehåll
Barnrummet - för alla sinnen

Barnrummet - hjärnrummet



En upplevelse där känsla och lek inspirerar till nyfikenhet och lärande

Barnrummets främsta målgrupp är 0-4 åringar med föräldrar men kan även användas som hjärnrum vid skolbesök, event och studiebesök.  

När barnen kliver in i hjärnrummet får de en färgsprakande upplevelse som tillsammans med en harmonisk ljudbild ska locka till nyfikenhet, upptäckarglädje, kreativitet och rörelse, men också till vila. De får utforska hjärnans funktioner, klättra runt bland neuroner, mata hjärnan, vila i en synaps och umgås under ett ögonlock.

För att barn och föräldrar ska kunna ta med sig upplevelserna hem, reflektera och fortsätta inspireras produceras en sago- och sång bok som sammanfattar utställningens innehåll och budskap. 

Utställningen har utvecklats särskilt för barnfamiljer och är lättillgänglig såväl för besökare med barnvagnar som för rullstolsburna besökare. Upplevelserna har tydliga pedagogiska moment som är framtagna för att inspirera till nyfikenhet och lärande. Utställningen har utvecklats i samarbete med forskare vid Lunds universitet och studier kring inlärningsprocessen och den kognitiva utvecklingen (våra mentala processer eller vårt tänkande) hos barn. 

Barnrummet - Hjärnrummet har utvecklats och byggts av designer och scenograf Rigmor Grönwall och pedagog Stefan Zamudio, i samarbete med verkstaden på institutionen Designvetenskaper, Lunds universitet, Elinstallationer och Bröderna Persson. Arbetet med att realisera och bygga utställningen/upplevelserna har gjorts med stöd av Sparbanken Skåne, Kraftringen, Canon & Axis. Barnrummet - Hjärnrummet var nominerat till Årets Utställning 2019. 
 

Hjärnan, sinnena och synapsen

De flesta barn kan använda alla sina fem sinnen direkt efter födseln. Vissa sinnen är helt färdigutvecklat, medan andra sinnen behöver lite tid att vänja sig vid alla intryck. Lukt och smak fungerar bra från födseln. Känseln är helt utvecklad vid födseln och barnet kan känna till exempel beröring helt och hållet. De känner värme, kyla och smärta fullt ut. Av alla sinnen är hörseln det mest utvecklat och synen det minst utvecklade sinnet hos nyfödda barn, men synen utvecklas snabbt och redan under de första månaderna kan de flesta barn följa ett föremål med stadigare blick och även ge ögonkontakt. (Vårdguiden - barns utveckling 0-6 månader) (ny flik)

Nätverket av nerver i vår kropp gör det möjligt för oss att reagera om något händer (synaps*). Nerverna skickar signaler från våra sinnesorgan, näsan, munnen/tungan, huden, örat och ögat. Varje sekund får din hjärna (hjärnkontoret) information från både insidan och utsidan av din kropp, även när du sover. Den analyserar information, bestämmer vad som ska göras och skickar instruktioner till kroppen att göra så. 

Med stegar i form av DNA-strängar, en rutschkana nedför tungan och olika material längs väggar och golv kan de minsta barnen röra sig, känna, titta, och lyssna i denna nervkittlande utställning. I Barnrummet vill vi lyfta fram vikten av hjärnans grundläggande behov – mat, motion och återhämtning – samtidigt som vi vill uppmuntra till nyfikenhet. Upplevelserna förstärks med pussel och interaktiva aktiviteter kopplade till temat.

I ögonlocket, synapsgungan och hjärnkontoret har vi skapat möjligheter för vila och återhämtning. 

*Synaps = kontaktställe där en nervimpuls överförs från en nervcell till en annan cell. (NE.se).
 

Våra sinnesintryck

För att förstå våra barn måste vi också förstå hur de upplever världen och det är inte alltid på samma sätt som vuxna upplever den. Våra sinnesintryck ligger tillsammans med motivation, intresse och hjärnans utveckling till grund för vår perception, vår tolkning av omvärlden. Hur våra barn mår, hur de beter sig och hur vi bör behandla dem är alltså till viss del påverkat av hur väl deras sinnen fungerar. 
 

Känsel 

Känseln är ett sinne som är välutvecklat redan vid födseln. Beröring erbjuder barnet en välbehövlig trygghet. Speciellt känsel i munnen utvecklas tidigt hos små barn och de stoppar ofta saker i munnen för att undersöka dem redan innan de fått koll på var de har sina händer. 
 

Synen 

Vad barnet ser handlar inte heller bara om hur utvecklat sinnet är utan även om hur barnet lärt sig att tolka det som det ser. Man kan se på en och samma sak ifrån olika håll och vinklar, objektet blir mindre om det är långt borta och ser annorlunda ut i olika ljusförhållanden. Barnet måste lära sig att bortse ifrån det oväsentliga och se objektets generella egenskaper för att verkligen ha en användbar syn. Barnet behöver alltså erfarenheter för att verkligen kunna använda sinnet synen på ett bra sätt. 

Små barn har alltså en ganska dålig syn men de kan ändå använda detta sinne och synen hjälper dem både att utforska världen och att överleva i den. De ser stora konturer och kontraster. De har en förmåga att reagera genom att lyfta upp armarna som ett skydd om det ser ut som om en kloss närmar sig. Redan vid en till två månaders ålder så är färgseendet lika utvecklat som hos en vuxen och runt tre månaders ålder har barn ett visst djupseende som hjälper dem att exempelvis inte krypa ut för en kant. 
 

Hörsel 

Barn känner igen ljud, hör skillnad på toner och kan lokalisera ljudkällor bara dagar efter födseln. Deras hörsel är extra känslig för ljud med frekvensen 250-8000 hz vilket är huvudområdet för mänskligt tal och de föredrar tal framför andra ljud. Allra bäst gillar de barnanpassat tal vilket människor ofta använder utan att de tänker på det då de pratar med små barn. De blir tydligare med intonationen, pratar mer rytmiskt och använder en lite ljusare röst. Allt detta är bra för barnets språkutveckling. Tydligare intonation gör att barnet enklare kan imitera ljudet. Tonläget och rytmen i talet ger ledtrådar till barnet gällande det emotionella innehållet i det vi säger, pratar vi om något som gör oss glada eller om något som gör oss ledsna. Språk fastnar också hos barnet medan andra lika vanligt förekommande ljud ignoreras eftersom barnet dras mot det mer rytmiska ljudet. 
 

Smak och lukt

Smak och doft sinnet utvecklas tidigt hos barn och vi föds med vissa preferenser gentemot söta och milda smaker/dofter, vilket är viktigt under de första månaderna i barnets liv. Därefter blir erfarenheter och nyfikenhet på det nya allt viktigare för vad barnet föredrar att äta. 

Lukt och smak hänger nära samman och används av små barn också för andra händelser. Tidigt känner barn igen bekanta lukter som till exempel sina föräldrars lukt. 
 

Informationen ovan är hämtad från sida (delvis redigerad)  Lätt att lära