Jordens extremer
Jorden ser väldigt olika ut på olika platser. Vi känner vår värld som ”Den blå planeten”, dominerad av oceaner. Men kring polerna ligger tjocka istäcken, och på andra ställen strömmar het magma upp från Jordens inre. Det är tre helt olika världar som påverkar – och påverkas av – stora och komplexa klimatologiska, geologiska och astronomiska processer.
Man kan också tänka på de olika miljöerna som titthål in i vår planets historia. När Jorden var en ny planet var den ett glödande klot med lavasjöar och eldsprutande vulkaner. Men när planeten hade svalnat och kunde ha flytande vatten fick vi våra stora världshav. Forskarna tror också att det har varit riktigt kalla perioder när hela planeten har täckts av is som en stor snöboll – ett fenomen som kallas ”Snowball Earth”.
I utställningen illustreras Jordens faser med hjälp av tre klot där du kan sticka in huvudet och få en känsla av våra extrema miljöer:
- Det röda klotet visar rörelser i Jordens glödande inre.
- Det vita klotet illustrerar våra isar och glaciärer.
- Det blå klotet illustrerar haven, som är det mest utmärkande för ytan på vår blå planet idag.
I utställningen illustreras hur olika miljöer på vår planet påverkar jordens utveckling:
Det röda klotet
Det röda klotet visar Jordens heta innanmäten – där inre rörelser (konvektionsströmmar i jordens mantel) gör att jordskorpan förflyttas och formas om över miljontals år – det vi kallar platt-tektonik (eller, lite förlegat, ”kontinentaldrift”). Dessa processer skapar bergskedjor och vulkaner och är det som bryter ner gammal berggrund och bildar ny jordskorpa. Detta var de viktigaste processerna i Jordens allra tidigaste historia.
Det vita klotet
Det vita klotet illustrerar isarna som idag finns vid polerna och glaciärerna på våra högsta berg. De kalla miljöerna är idag geografiskt begränsade till områden som inte får så mycket solljus eller är belägna på hög höjd, men tidigare i planetens historia har det funnits tillfällen då jorden haft istäcke ända till ekvatorn (som vid ”Snowball Earth”, för mer än 600 miljoner år sedan). Det har också funnits perioder, både i planetens ungdom och senare genom den geologiska historien, då det inte har funnits någon is alls.
Det blå klotet
Det blå klotet illustrerar haven, som är det mest utmärkande för ytan på vår blå planet idag. Omkring 70 % av planeten täcks av hav, och det är också i haven som mycket av livet på Jorden har sin hemvist. En betydande del av Jordens fotosyntes sker i haven, där alger och plankton tar upp koldioxid och producerar syre. Haven är också en viktig reservoar för att kemiskt lagra koldioxid i kolets långa kretslopp.