Science week
I höst startar vi pilotomgången för Science Week – ett ämnesövergripande projekt där klasser fördjupar sig i ett STEM-område under fem sessioner. Hösten 2026 är temat TEKNIK, med ett särskilt fokus på lyftkraft och pneumatik (tryckluftsteknik). Piloten genomförs tillsammans med Vikingaskolan årskurs 7.
Projektet syftar till att låta eleverna arbeta genom en hel naturvetenskaplig utvecklingsprocess. De får träna på att förklara fysikaliska och tekniska fenomen på ett pedagogiskt sätt, samt upptäcka att ett och samma problem kan ha många olika kreativa lösningar.
Vad innebär Science Week för er klass?
Skolan får ett komplett, digitalt resursmaterial med pedaogiska aktivititeter för fem olika arbetssessioner. Materialet innehåller introduktioner, korta videor, teoretiska uppgifter och praktiska övningar som bygger elevernas förståelse för pneumatik steg för steg.
Sessionerna kan vara olika långa och omfatta olika många lektioner, detta kan anpassas efter lärarens och elevernas behov.
Eleverna arbetar omväxlingsvis i större och mindre grupper och det är upp till läraren att besluta om grupperna ska vara de samma under hela projektet, eller ändras efter hand.
Arbetsprocessen är uppdelad i tydliga faser:
- Utforska och förstå: Eleverna genomför introducerande övningar i större grupper för att greppa de bakomliggande koncepten som komprimerbarhet, kraft och rörelse. De bygger även en första instruktionsledd konstruktion.
- Skapa och konstruera: I mindre grupper tar eleverna sig an en öppen konstruktionsuppgift med ett begränsat materialkit. Målet är att hitta en egen unik lösning på ett gemensamt problem.
- Kommunicera och visa upp: Eleverna ställs inför utmaningen att förklara sin teknik och sina lösningar för andra och får ställa ut sina projekt på Vattenhallen.
Preliminär tidsplan
- Vecka 39: Materialet skickas ut till skolan.
- Vecka 40–49: Klassen genomför projektets 5 sessioner (anpassas till enskilda lektioner eller temadagar enligt era önskemål).
- Vecka 50: Eleverna håller en presentation och demonstration av sina konstruktioner, förslagsvis för elever i årskurs 4.
- 12-13 december: Eleverna ställer ut sina konstruktioner på Vattenhallen Science Center när vi har öppet för allmänheten.
Målet: Designa och sätt snurr på ett tivoli
Efter att ha utforskat pneumatikens grundprinciper ställs eleverna inför sin stora utmaning: att skapa en fungerande modell till ett framtida tivoli. De arbetar tillsammans med att bestämma ett tema för sitt tivoli och sedan i mindre grupper med att skapa sina modeller.
Tivolilandskapet är i själva verket fullt av dolt teknik- och fysikinnehåll. På ett nöjesfält används pneumatik överallt – från de plötsliga rörelserna i spökhusets figurer och höjbara karusellarmar, till de kraftfulla tryckluftsbromsarna på bergochdalbanor och säkerhetsbyglarna som låser fast passagerarna.
Konceptet för konstruktionsuppgiften
Arbetssätt: Eleverna arbetar i mindre grupper (två och två?) med ett begränsat materialkit (bestående av bland annat sprutor, slangar, träpinnar och kartong).
Utmaningen: Med samma givna material ska lagen skapa sin egen lösning på en tivoliattraktion eller mekanism där lufttryck styr rörelsen.
Öppen problemlösning: Det finns inget "rätt" facit. Ett par kanske bygger en höjbar karusellarm, ett annat ett monster som hoppar fram i ett spökhus, och ett tredje en öppningsbar säkerhetsgrind till en attraktion.
Målet är att eleverna ska inse att samma teoretiska princip – trycksatt luft – kan användas för att lösa helt olika tekniska problem på ett kreativt sätt. test test
Session 1 - Introducera begreppet Pneumatik
Inled projektet med praktiska övningar och korta videoklipp!
De inledande övningarna syftar till att förklara luftens egenskaper och grunderna till pneumatiken genom konkreta övningar där eleverna får känna på krafterna.
Materialet som behövs till övningarna finns i ert materialkit.
Material: 1 plastspruta per elev/par.
Moment:
1. Dra ut kolven till hälften. Håll för öppningen helt tätt med ett finger.
2. Tryck in kolven så långt det går och släpp sedan. Vad händer?
3. Sug in vatten i sprutan, håll för och tryck igen. Vad är skillnaden?
Lärdom & Begrepp: Luft är en gas som kan komprimeras (pressas ihop och lagra energi som en fjäder). Vatten är en vätska som inte kan komprimeras (vilket är skillnaden mellan pneumatik och hydraulik).
Material: 2 plastsprutor i samma storlek, 1 mjuk plastslang som passar på sprutornas pipar.
Moment:
1. Dra ut kolven på Spruta A. Koppla ihop sprutorna med slangen (Spruta B ska ha kolven helt intryckt).
2. Tryck in kolven på Spruta A. Vad händer med Spruta B?
3. Dra ut kolven på Spruta A igen. Vad händer?
Lärdom & Begrepp: Tryck kan flytta rörelse och kraft från punkt A till punkt B via en ledning.
Material: 1 liten spruta (t.ex. 5 ml), 1 stor spruta (t.ex. 20 ml), 1 plastslang.
Moment:
1. Koppla ihop den lilla och den stora sprutan med slangen.
2. Låt två elever trycka mot varandra – en trycker på den lilla sprutan, den andra på den stora. Vem vinner?
3. Mät hur långt den stora kolven rör sig när den lilla trycks in helt.
Lärdom & Begrepp: Utväxling. En liten kolv som trycker på en stor kolv ger mer kraft, men mindre rörelselängd(precis som mekanikens gyllene regel: Det du vinner i kraft förlorar du i väg).
Session 2 - Hur används Pneumatik i vår vardag?
Låt eleverna själva hitta exempel från sin vardag där de stöter på pneumatik.
Arbeta i mindre grupper (2-3) och sök information. Hitta praktiska exempel.
Gör korta presentationer och förklara för klassen hur de exempel eleverna hittat fungerar så att alla får med sig så många tillämpningar som möjligt.
Session 4 - Introduktion till slutuppgiften
Ett nytt nöjesfält ska byggas och ni har fått i uppdrag att vara ingenjörerna bakom kulisserna! Er utmaning är att designa, bygga och presentera en pneumatisk modell till en valfri del av ert egna Tivoli.
På ett tivoli handlar pneumatik oftast om två saker: styrda rörelser (saker som öppnas, fälls eller rör sig upp och ned) och säkerhet/effekt (bromsar, dörrar och överraskningsmoment).
Inled med tema och idéarbete
Börja med att tillsammans i klassen komma överens om ett gemensamt tema för klassens tivoli. Alla lag bygger sedan sin konstruktion utifrån detta valda tema.
Dela in klassen i arbetslag om 2-3 elever.
I ert lag ska ni nu söka information om vilka olika typer av pneumatiska konstruktioner och attraktioner som finns på ett tivoli. Börja också fundera på vad ni skulle vilja bygga och hur det kan passa in i klassens tivolitema!
Exempel på pneumatiska konstruktioner från tivolivärlden
- Fritt Fall / Drop Towers (Bromsar och spärrar):
• Hur det används: Magnet- eller luftbromsar som stoppar gondolen mjukt och säkert längst ner. Även de mekaniska spärrarna som håller fast gondolen i toppen innan den släpps styrs ofta pneumatiskt.
• Elevmodell: En hiss/gondol som släpps och fångas upp eller luftdämpas längst ner. - Barnkaruseller med höj- och sänkbara armar (t.ex. "Dumbo" eller flygplan):
• Hur det används: När barnen trycker på en knapp eller spak i sin vagn pressas luft in i en cylinder som lyfter hela armen/flygplanet upp i luften.
• Elevmodell: En karusellarm som fälls upp/ned med en spruta. - Simulatorer och 4D-biografer:
• Hur det används: Stolarna lutar, skakar och rör sig i takt med filmen med hjälp av snabba pneumatiska cylindrar under golvet.
• Elevmodell: En plattform med 2–3 sprutor under som kan tilta en stol i olika riktningar.
- Rörliga figurer och överraskningar:
• Hur det används: Skelett som hoppar fram ur kistor, monster som slår upp dörrar, eller fällor som utlöses när man går på en sensor. Pneumatik används eftersom det ger snabba, kraftfulla och plötsliga rörelser.
• Elevmodell: En kista som slår upp sin lucka, eller en figur som hoppar upp bakom en vägg när man trycker på sprutan.
- Säkerhetsbyglar på berg- och dalbanor:
• Hur det används: Innan tåget åker iväg låses alla säkerhetsbyglar över axlarna/knäna fast med ett gemensamt tryckluftssystem (man hör ofta ett pysande ljud när personalen frigör eller låser dem).
• Elevmodell: En säkerhetsbygel över en stol som fälls ner och låser fast en liten spelfigur. - In- och utgångsgrindar:
• Hur det används: Automatiserade grindar som öppnas samtidigt för att släppa in nästa grupp på perrongen.
• Elevmodell: En dubbelgrind som öppnas och stängs med två sammankopplade sprutor.
- "Slå ner kulan" / "Slå på mulvaden" / "Prickskytte":
• Hur det används: Mål som reser sig upp igen efter att man träffat dem, eller mekaniska figurer som rör sig fram och tillbaka i ett skjutstånd.
• Elevmodell: Ett tillfälligt mål i ett femkampsspel som reser sig upp när operatören trycker på en spruta under bordet.
Session 5 - Konstruera, bygg och presentera er tivoliattraktion!
Nu är det dags att börja skissa på idéer och beskriva hur er del av tivolit ska fungera!
Krav
Modellen måste innehålla minst två sprutor och en rörlig mekanism.
Uppdraget omfattar 4 steg
Med hjälp av ert materialkit ska ni skapa en fungerande tivoliattraktion eller rörlig mekanism som finns på ett tivoli.
Rörelsen i er modell måste styras med pneumatik (sprutor och slangar).
Ni ska skapa en affisch (poster) som visar er tekniska resa från start till mål.
Postern ska innehålla:
• Research & Idé: Vilket tivolifenomen valde ni och varför?
• Skiss & Ritning: Er första plan och hur den ändrades under resans gång.
• Tekniken: En enkel förklaring av hur lufttrycket får er modell att röra sig.
• Resultat & Utvärdering: Vad gick bra, vad var svårt och vad lärde ni er?
Ni ska agera experter och visa upp er modell "live" för yngre elever (årskurs 4).
Ni ska kunna köra er pneumatiska funktion inför publik och på ett enkelt och pedagogiskt sätt förklara för 4:e-klassarna varför och hur det fungerar!
Ställ ut era projekt på Vattenhallen under en helg.