I det naturvetenskapliga fakultetens planetarium har vi fyra datorer som tillsammans simulerar rymden.  I vår simulation stoppar vi data från både markbaserade och rymdbaserade teleskop.  Som exempel så får vi stjärnornas positioner och rörelser från ESAs rymdsonden Hipparcos, hur natthimlen ser ut i infrarött ljus får vi från IRAS, hur dvärgplaneten Plutos yta ser ut får vi från rymdsonden New Horrizons, och vi får regelbundna uppdateringar om hittills upptäckta exoplaneter.  Mjukvaran som tar hand om rymdsimuleringen heter "Digital Sky Dark Matter".  

Rymdsimuleringen visas med hjälp av en digital projektor på planetariets kupol som sitter ovanför våra besökare.  Kupolen är 6m i diameter och allt som allt får vi plats med 30 besökare under kupolen.  Stolarna är specialdesignade för planetariet och lutar bak så man kan titta uppåt mot stjärnorna.

Det naturvetenskapliga fakultetens planetarium sköts av astronomer från Avdelningen för astrofysik på Fysiska institutionen och Lunds Tekniska Högskola, LTH.

Naturvetenskapliga Fakultetens Planetarium öppnades första gången 1978 och var då Sveriges enda planetarium.Vid denna tiden var planetariet placerat i Stadsparken i Lund, men i samband med att institutionen för Astronomi flyttade upp till Sölvegatan, flyttades planetariet med och inrymdes i det gamla vattentornet.Lokalen visade sig dock vara mindre lämplig då den till exempel inte var uppvärmd. Planetariet i Lund flyttades och återinvigdes, våren 2010, på sin nuvarande plats i Vattenhallen Science Center. Den gamla optomekaniska GOTO GE-6 projektorn ersattes av ny digital utrustning och med den nya utrustningen kan vi idag simulera hela universum, flyga från en planet till annan och visualisera avlägsna galaxer.